Hemma igen från skogsturen, älskligen och jag hade VERKLIGEN inte turen på våran sida. När vi precis hade kommit upp till lägenheten insåg jag att min telefon blivit kvar i bilen. Feg som jag är ville jag att Petter skulle följa med mig ner igen och hämta den. Perfekt ensamhets träning för Cira dessutom. Precis när vi kommer fram till bilen så undrar Petter om jag tagit med bilnyckeln. Jag skrattar bara åt honom för jag var säker på att han hade den. Han fattar ingenting och jag blir direkt orolig. Porten våran låser sig vädligt tidigt, redan kl 20.00. Det visade sig att ingen av oss hade någon nyckel och där stod vi som två så spån och undrade hur tusan vi skulle ta oss in igen! För klockan var ju trots allt vi 22.00 och inte vill man knacka på grannars fönster då. Panik! Lillan var ju kvar själv. Tur i oturen hade Petter åtminstone fått med sig telefonen, så vi kunde ringa någon. Efter många om och men visar de sig att Petter dessutom hade kommit ihåg att ta med våran 3:e nyckel till sina föräldrar efter han lånat hem den. Och turligt nog hade dom skippat att åka till stugan idag. Så för att göra en lång historia kort kom han tillslut och låste upp åt oss. Guldvärd!<3

Så inne i värmen är vi igen och det är skönt. Hade nog inte velat sova ute inatt ;)